Vad är ditt personliga klimatavtryck?

Vet du hur mycket och på vilket sätt du och din livsstil påverkar klimatet? Det kan du enkelt testa på Klimatkontot. Där kan man se sitt personliga klimatavtryck (ofta kallat footprint*) baserat på sin livsstil och de val man gör.

KlimatkontotMitt test hamnar på 6,6 ton, en bit under Medelsvensken (8) och strax över Världsmedel (6), men lååångt över gränsen för en hållbar utveckling (0,7-1,5)!

Det ÄR svårt att hålla nere sina utsläpp, och jag som gillar att resa ligger högst på utsläppen där, trots att jag till vardags mest åker tåg och däremellan kör min bränslesnåla lilla elhybridbil. Men tur är väl det – det hade varit ännu värre om jag både rest mycket och kört en stor fet SUV!

Så tycker jag att man kan resonera – att hålla igen på något ger utrymme att vara lite mindre bra på något annat, men självklart ska strävan vara att minska sina totala utsläpp. Till vår hjälp sker en teknikutveckling inom många områden som kan bidra till ännu lägre utsläpp från till exempel olika transportmedel och energikällor. Inom många områden finns redan lösningarna, men det är mycket politik och starka finansiella intressen som styr utvecklingen…

Carbon footprintEfter att ha fått sitt resultat på Klimatkontot blir det tydligt inom vilka områden man har störst påverkan och var det kan vara en god idé att se över sina vanor. Kanske kan man byta till förnybar Bra Miljöval-märkt el, skaffa en bra cykel eller börja köpa mer ekologisk och KRAV-märkt.

*Carbon footprint är ett mått på de utsläpp av växthusgaser som uppstår till följd av en aktivitet eller en produkt.

Fakta om Klimatkontot
Klimatkontot har tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet. Denna version har utvecklats av IVL och Naturvårdsverket 2014 och är en uppdatering av den version som togs fram 2009 i ett gemensamt projekt tillsammans med Naturvårdsverket, Stiftelsen Futura, E.ON, Skanska, Stockholms stad, Göteborgs stad, Umeå kommun, Malmö stad, Svenska Kyrkan, Sveriges Ingenjörers Miljöfond och Naturskyddsföreningen.

Genom att ge information och möjligheten att beräkna utsläpp av växthusgaser fungerar Klimatkontot som ett verktyg i arbetet med att minska klimatpåverkan från individens konsumtion. Som användare har du möjlighet att snabbt få en indikation om hur du ligger jämfört med medelsvensken och en hållbar nivå. Du kan också hitta mer grundlig information såsom tips på hur du kan minska dina utsläpp och vilken påverkan styrmedel har på samhällets utsläpp av växthusgaser. För mer detaljerad information om hur beräkningarna görs, se Klimatkontot Metod (pdf).

Var kommer (mitt och ditt) miljöengagemang ifrån?

Nu blir det ett långt och kanske lite filosofiskt inlägg, men det är intressant att fundera på vad det är som gör att vissa människor har ett större miljöengagemang än andra. Och varför vissa inte bryr sig ett dugg om miljön, eller kanske tror att det inte spelar någon roll vad de gör. Pratade även om detta med goda vänner i helgen och det är alltid lika fascinerande att försöka sätta sig in i hur andra människor tänker och resonerar, vad det är som påverkar deras värderingar och inställning.

Min drivkraft, som jag skriver i presentationen av mig själv här i bloggen, är – helt enkelt och blygsamt – att jag vill vara med och göra världen till en lite bättre plats. Jag brukar halvt på skämt säga att jag vill ”rädda världen litegrann varje dag” (precis som jag skrev i min krönika om hållbar livsstil). Och så är det faktiskt, hur förmätet eller kaxigt det än kan låta. Ibland påpekar min man att jag inte behöver bära hela världens samvete på mina axlar, men på något sätt har jag svårt att låta bli… Vi är så oerhört lyckligt lottade som är födda i denna del av världen, i Sverige – ett av världens bästa länder att leva i – att vi bara måste ta chansen att bidra och hjälpa till, om det så är med kunskap, inspiration eller rent ekonomiskt i form av bidrag. Det är vår förbannade skyldighet, rent ut sagt (pardon my French).

Mitt eget engagemang kommer från flera håll. Dels växte jag upp alldeles intill skogen och lekte (på riktigt…) med kottar som barn, sådant sätter sina spår ;). Självklart gick jag i Mulle-skola (det gjorde väl alla barn på 70-talet?) och det finns inte en chans att jag slänger skräp på marken.

Sist men inte minst tillbringade jag mycket tid med min mormor Svea – en sparsam kvinna som tog tillvara på det naturen och trädgården gav och hon slängde inte något i onödan. Och att hushålla med resurser är ju precis vad miljö- och hållbarhetsarbete handlar om! Min mormor föddes 1912 i ett samhälle i Sörmland. Hon började tidigt att arbeta som hushållerska hos olika familjer där hon tog hand om barnen, hemmet och matlagningen. Hon var urstark! Hennes händer – som hade jobbat hårt hela livet – kallade vi skämtsamt för ”smehänder”, de var så tåliga att hon likt en smed kunde ta i varma saker utan att behöva grytlapp och sånt trams. Och hon var en mästarinna på att hushålla – att spara på resurserna, återanvända och ta tillvara. När hon växte upp var det rent nödvändigt, men det där satt i ryggmärgen även senare i livet. Och jag har nog ärvt en del av den där ryggmärgen, efter att ha tillbringat många sommarlov tillsammans med mormor och morfar i deras lilla banvaktarstuga på den Östgötska slätten, intill åkrar, kossor och skog. Några av mina finaste minnen är när jag satt på en pall i deras trädgård och plockade krusbär tillsammans med min morfar som mormor sedan kokade en gudomligt god kräm av, eller när mormor och jag satt på bänken utanför stugan och skrapade nyskördad färskpotatis direkt från landet  med en sån där gammaldags bordskniv… haha, så idylliskt det låter! Men det var fint och satte tydligen sina spår.

Så här ser det faktiskt ut i mitt kylskåp...
Så här ser det faktiskt ut i mitt kylskåp, precis som i mormors!

Jag minns också så väl hur det såg ut i hennes kylskåp. Ofta stod där små pytsar med matrester – en klassiker är den lilla assietten med ett par kalla kokta potatisar och en halv köttbulle på, med en kopp över som lock. Och jag gör precis likadant! Min familj retar mig ibland över de där små pytsarna och undrar om jag verkligen kommer att använda det. Ärligt talat händer det väl att jag ibland får slänga något som hamnat lite för långt bak i kylskåpet, men samtidigt är mina barn vana vid att när mamma lagar mat så blir det ofta småplock och rester – kanske en omelett, sallad eller en soppa som jag slängt ihop av det som råkade finnas i kyl och frys just då. Vi kan väl kalla det hållbara tapas, helt enkelt ;)!? (hmm, det kanske förresten kan bli en ny kategori i bloggen – recept på hur man kan använda matrester…).

Så, med detta inlägg hoppas jag att du kanske vill fundera på och dela med dig av hur du ser på dessa frågor – vad är det som gör att du har, eller inte har, ett engagemang för miljö- och hållbarhetsfrågor?

Gästkrönika: En hållbar livsstil – att rädda världen lite grann varje dag

I veckans nummer av Mariefreds Tidning (Måsen) är jag gästkrönikör på temat Miljö i Måsen. Min krönika handlar om hållbar livsstil. Läs hela inlägget här:

En hållbar livsstil – att rädda världen litegrann varje dag

Vi vill alla göra rätt, eller hur? Ändå är det så svårt. Vi vet att man ska tänka på miljön. Cykla istället för åka bil, spara el, källsortera. Köpa KRAV-märkt, ekologisk och närproducerad mat. Inte flyga till Thailand så ofta… Vi vet så väl, men gör det ändå inte – inte alla och inte alltid i alla fall. Ordspråket många bäckar små gillar jag. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Det känns trösterikt att bidra med det man kan.

Kanske räcker det att rädda världen litegrann varje dag? Göra något lite bättre för miljön och framtiden. För det är långsiktigt hållbar utveckling (som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov) som gäller. Vi ska leva våra liv i en värld med begränsade resurser, hushålla och dela med oss så att det räcker till alla och blir över till dem som kommer efter. En hållbar livsstil.

Oj, nu blev det lite mycket världssamvete – sätter du morgonkaffet i halsen?! Men det häftiga är ju att vi kan påverka! Kaffet du har i koppen just nu exempelvis. Att välja ekologiskt och Fairtrade-märkt bidrar till giftfri odling och rättvisa arbetsförhållanden för kaffebonden. Våra val påverkar någon på andra sidan jorden. Vår konsumentmakt är större än vi tror. Nu finns knappt ”miljöovänligt” papper att köpa och KRAV-märkta bananer är lika vanligt som konventionellt odlade. Hållbarhet är mer än miljö med både ekonomisk och social omtanke, att mänskliga rättigheter uppfylls – som kaffebondens. En hållbar livsstil bidrar till att rädda världen litegrann. Varje dag.

Gästkrönika i Mariefreds Tidning 23 juni 2016.
Gästkrönika i Mariefreds Tidning 23 juni 2016.

Hjärna – Hjärta – Händer

När jag tänker miljö- och hållbarhetskommunikation brukar jag tänka i tre steg: hjärna – hjärta – händer.

1. Hjärna

hjärnaFörst behöver man information, ren fakta om hur något ligger till. Kanske siffror på konkreta utsläpp, till exempel koldioxidutsläpp från en resa, eller hur många liter vatten det går åt för att tillverka ett par jeans. Eller information om hur många år det kommer ta tills en viss medeltemperatur väntas ha uppnåtts.

2. Hjärta

hjärtaNär man vet (hjärna) – eller ser, exempelvis en bild – så väcks en känsla i kroppen. Kanske känns den mer i magen, men jag väljer att uttrycka det som att man får en känsla, ett engagemang, i hjärtat. Något som griper tag i en. Något som ger kraft och energi.


3. Händer

hjärna-hjärta-handNär man både vet och känner är det dags att göra något – att agera i riktning mot en mer hållbar livsstil till exempel. Det kan man göra på flera sätt: källsortera sina sopor, cykla mer i stället för att ta bilen, eller helt enkelt skänka pengar till något bra projekt.

I den här bloggen har jag valt att kategorisera mina inlägg utifrån dessa tre kategorier (samt några fler). Jag förklarar innebörden av dessa kategorier, och vad man kan förväntas hitta i motsvarande inlägg, så här:

  • Hjärna – inlägg med fakta och information som utgör grunden för att sedan kunna känna (hjärta) och göra (händer).
  • Hjärta – inlägg som vill skapa en känsla och ett engagemang för att göra (händer).
  • Händer – inlägg om vad man (du!) kan göra för att ha en hållbar livsstil. Det kan tolkas både som vad du kan göra med dina händer, men också om vad du kan göra så att något faktiskt händer…!

Slåss mot Goliat

Vattenyta. Foto: Helena Wildros.
Vattenyta. Foto: Helena Wildros.

Jag tror inte att jag är ensam om att bli väldigt berörd av Lalehs fantastiska låt Goliat. Den har sjungits flitigt på skolavslutningar och avslutningsshower på sistone. Och jag gråter varje gång. Texten är helt fantastisk. Jag får alltid en gråtklump i halsen på samma ställe…

”Vi sa: vi ska ta över
vi ska ta över världen
vi ska bli stora
vi ska bli mäktiga
och vi ska göra jorden hel
ja vi ska göra vattnet rent
ja vi ska aldrig skada
varandra mer”

De ska göra jorden hel och vattnet rent. Våra barn, alltså. Vår framtid. För att vi har smutsat ner och förstört den.
Jag skäms… vad är det vi lämnar efter oss??!

”Och vi ska slåss
ja vi ska slåss mot Goliat
så tro på mig för jag vet att
du är modigast, du kan”

Kära barn, jag hoppas innerligt att ni kan.
Om inte vi lyckas innan dess…

Kranvatten, helt enkelt

Vi har alltid en sån här på bordet, ibland med kolsyrat vatten i. Bild från Mio.

Apropå hållbarhetstips så är väl kranvatten bland det bästa som finns?! Vilken ynnest att få bo i ett land med så rent och gott vatten, tillgängligt nästan när och var som helst. Vi är bortskämda med det, men det börjar komma varningar om rekordlågt grundvatten i sydöstra Sverige i sommar (nivåerna är lägre än de varit på över femtio år), så det är inget vi ska ta för givet…

Sjövattenkran
Sjövattenkran. Foto: Helena Wildros.

Även om det oftast inte råder vattenbrist här så bör man hushålla med resurserna. Det går åt energi för att både pumpa, rena eller värma upp vatten, därför bör man inte slösa med det i onödan. Att duscha i stället för att bada och att inte lämna kranen rinnande när man diskar eller borstar tänderna är tips vi hört länge. I området där vi bor har vi lyxen att ha tillgång till sjövatten att vattna trädgården med!

Sällskapsdryck ur kranen, bild från Stockholm Vatten.
Sällskapsdryck ur kranen, bild från Stockholm Vatten.

Stockholm Vatten har just nu en pågående reklamkampanj om hur man helst dricker sitt kranvatten och jag gillar särskilt bilden Sällskapsdryck ur kranen. En personlig favorit är att lägga ett par skivor färsk ingefära i en kanna iskallt vatten, gärna med lite citron i också. Så fräscht och gott!
Hur dricker du helst ditt kranvatten?

Jag tror inte ens jag behöver skriva något om vad jag tycker om att köpa vatten på flaska… men tydligen säljs det 25 liter flaskvatten per person årligen i Sverige. Till ett pris som är upp emot tusen gånger högre än för kranvatten.

Vilka är dina bästa hållbarhetstips?

Alla har vi våra favoriter när det gäller att leva lite mer hållbart – både när det gäller vilka produkter man använder och vilka vanor man har. Själv är jag löjligt sparsam när det gäller överbliven mat. Jag kan utan tvekan spara en enda kall, kokt potatis på en assiett i kylskåpet (den kan bli del av en omelett imorrn). Och jag undviker sköljmedel när jag tvättar (både av miljö- och allergiskäl), istället använder jag ofta ättika i sköljmedelsfacket – det ger både fräsch tvätt och en ren tvättmaskin (och nej, det luktar inte ättika om kläderna…).

hållbar livsstilJag är nyfiken!

Vad är DITT bästa tips för en hållbar livsstil?

Vilka produkter är favoriter i hushållet – allt ifrån husmorsknep (som mitt ovan) till ekologiska tvålar och miljömärkta schampon eller rengöringsmedel.

Jag hoppas att du vill dela med dig i kommentarsfältet nedan!

Senaste nytt om GRI och hållbarhetsrapportering

Detta blir mitt längsta blogginlägg hittills, men ni som är nyfikna får läsa vidare om ni vill och orkar…! Idag har jag varit på två intressanta seminarier med ganska liknande innehåll. Värdar var konsultbolagen Goodpoint och Narva. De handlade om dels det nya lagförslaget om företags rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy, dels om de ändringar som gäller GRI, de globala riktlinjer som finns för hållbarhetsrapportering. Jag tänkte dela med mig lite här om vad det handlade om:

Företags rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy

Narva 160608Lagförslaget (det regeringen föreslår i en så kallad lagrådsremiss) handlar om att fler av Sveriges stora företag ska rapportera hur de arbetar med hållbarhet och bygger på nya enhetliga krav inom EU. Sverige väljer dock att gå lite längre och lägga nivån ännu högre – vi ska helt enkelt vara föregångare inom hållbarhet, kul!

Goodmorning 160608De nya reglerna gäller större företag, med fler än 250 anställda eller med en viss omsättning. Uppskattningsvis är det omkring 1 600 företag som berörs av förslaget, varav många såklart redan idag hållbarhetsrapporterar, men de som hittills levt i tron att ”hållbarhetstrenden ska blåsa över” får nu sätta igång också!

Håll­bar­hets­­rapporten ska beskriva hur företaget arbetar med till exempel miljö, sociala förhållanden, mänskliga rättigheter och anti-korruption. Företaget ska beskriva sin policy för hållbarhets­frågor och de väsentliga risker som är kopplade till verksamheten.  Överlag ska man fokusera på det som är väsentligt och vad som kan antas vara av betydelse för företagets intressenter, baserat på vilken verksamhet man har. Principen ”följ eller förklara” råder, vilket innebär att om det är något man avstår att beskriva så ska man förklara varför man gör det. Det finns inga krav på att använda sig av något särskilt ramverk (t ex GRI eller ISO), men om man väljer att göra det ska det såklart framgå.

Personligen tror jag att detta lagförslag kommer att vara gynnsamt och att fler företag verkligen kommer att börja jobba hållbart – inte bara säga att de ”har ett hållbarhetsarbete”. Min erfarenhet är att själva rapporteringen i sig både stimulerar och tvingar fram ett annat arbetssätt – inte minst internt är det ett bra verktyg för att strukturera och styra upp arbetet med de viktiga hållbarhetsfrågorna. En del röster hörs om att det blir onödigt dyrt för företagen att hållbarhetsredovisa, men frågan är kanske snarare vad det kommer att kosta dem om de inte börjar arbeta mer hållbart…

GRIs riktlinjer för hållbarhetsrapportering blir en standard

Dagens andra heta fråga handlar om att riktlinjerna för hållbarhetsrapportering från GRI (Global Reporting Initiative) ska bli en standard. Det är en del som suckar över detta, eftersom det inte var särskilt länge sedan som den nya generationen riktlinjer lanserades (GRI G4). Men, enligt bägge seminarierna idag så är skillnaderna inte särskilt stora. Mest handlar det om ökad tydlighet, en del förenklingar och sammanslagningar, samt en annan struktur. Ramverket delas upp på fler delar, vilket ska underlätta för GRI att göra uppdateringar framöver, då de kan göra justeringar endast i en del och inte behöver uppdatera hela dokumentet vid minsta lilla ändring. Man skiljer även på skall-krav, rekommendationer och vägledning. Just nu är förslaget ute på remiss och i nuläget är en certifiering mot den nya standarden inte aktuell. Enligt planen ska den nya standarden vara obligatorisk efter den 1 januari 2018, så än finns det tid att hinna sätta sig in i det!

Coolt sätt att sprida sin hållbarhetsrapport på

Ett modernt, annorlunda och coolt sätt att berätta om sin hållbarhetsredovisning! Ölmärket Heineken lät hiphop-artisten Blaxtar berätta om hur de arbetar med hållbarhet.

Han får med en hel del information, bland annat om leverantörerna…

Now, if you listen carefully you can hear the hands of almost 10,000 farmers who try to stay as close to nature as they can; you can hear over 120,000 African smallholder farmers harvest local ingredients for local production.

…och om att miljöarbetet inte går emot en ekonomisk tillväxt:

Meanwhile, you hear the sound of company growth going hand in hand with reduced water consumption. Not to mention carbon dioxide output reduction by using something like windmills or solar panels to power breweries.