Etikettarkiv: vatten

Vad gör du med din egen femtedels kubikkilometer hav?

Att ta till sig och känna engagemang i miljöfrågor som är abstrakta eller geografiskt långt borta är ofta svårare än när det är något som känns nära och bekant. Ett miljöproblem som dock berör de flesta svenskar är hur Östersjön mår. Många av oss har en relation till Östersjön och har semestrat, badat eller fiskat där. Många har upplevt den obehagliga algblomningen på sommaren eller kan berätta om hur mycket mer fisk man fick i näten ”förr i tiden”. De flesta är också väl medvetna om att Östersjön inte mår särskilt bra.

Briggen Tre Kronor af Stockholm.
Briggen Tre Kronor af Stockholm.

Nyligen var jag på det årliga seminariet Hållbara Hav där forskare, politiker, näringsliv och organisationer möts för att sammanfatta läget för Östersjön. Temat var FN:s globala hållbarhetsmål (särskilt mål 14 som handlar om hav och marina resurser) med underrubriken ”- men vem gör vad för Östersjön?”. Vi fick lyssna på flera kunniga talare, bland annat Isabella Lövin som är minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, professorn (och allas vår miljöguru!) Johan Rockström och en hel rad forskare, miljökemister, general-direktörer och agronomer. Alla är eniga om att läget är fortsatt akut för vårt kära innanhav Östersjön, ett av världens mest förorenade havsområden. Även om övergödningen och vissa miljögifter minskar breder samtidigt de syrefria områdena ut sig och den globala uppvärmningen sätter ytterligare tryck på ett hav i obalans. Östersjöns döda bottnar motsvarar snart dubbla Danmarks yta, berättade Johan Rockström.

Varför är Östersjön så känslig, kan man fråga sig. Mycket beror på dess utsatta läge, omringat av tätt befolkade landområden och med bara smala sund som förbindelse till världshaven blir alla utsläpp kvar länge. Kombinera detta med en vattenmassa som aldrig blandas om ordentligt och ett bräckt vatten där alla arter redan lever på gränsen av vad de tål. Resultatet blir ett hav som vi borde behandla med största försiktighet. Medeldjupet i Östersjön är ca 60 meter, som kan jämföras med Medelhavet där det är 1,5 km djupt.

nedsmutsning-i-havetI stort sett allt som vi inte tar hand om på rätt sätt hamnar så småningom i havet. Tvålen du duschar dig med, skurvattnet från städningen, mediciner du äter, koldioxiden från din bil, fibrerna från dina kläder när du tvättar (exempelvis mikroplaster), utsläppen från vår matproduktion och skräp som vi avsiktligt eller oavsiktligt kastar i naturen. Allt detta och mer därtill hamnar så småningom i havet. Det du gör för att minska din miljöbelastning har alltså direkt betydelse. Hållbara Hav har några konkreta tips på hur man kan minska sin miljöpåverkan på Östersjön.

Haven upptar drygt 70% av jordens yta och producerar hälften av allt syre. Isabella Lövin konstaterade att alla vi på jorden har en femtedels km3 hav per person att förvalta. Det är ganska mycket. Vad väljer du att göra med din? Inte som de gör i den här filmen från WWF, hoppas jag – men där får man i alla fall en tydlig känsla av vad som händer när miljöproblemen kommer riktigt nära…!

 

Svensk sommar och fleecetröjor

Vi i Sverige är ju vana vid de svala, svenska sommarkvällarna… och då vill man gärna värma sig med en tröja av exempelvis fleece. På senare år har det framkommit att det inte är så bra för miljön med fleecekläder. Jag fick en fråga av en vän angående detta och gjorde en liten djupdykning genom att kontakta ett par klädmärken som jag uppfattat har bra koll på denna typ av frågor – Houdini och Patagonia – och frågade hur de såg på miljöaspekterna med fleecekläder. Här nedan sammanfattar jag deras svar och rekommendationer, men först lite kort om själva problemet.

Vad är miljöproblemet med fleece?

Jo, fleece som är tillverkat av polyester (från till exempel återvunna PET-flaskor, vilket ju i sig är en fiffig typ av återvinning) släpper ifrån sig mängder av små mikroplastpartiklar* när de tvättas i maskin. När ett fleeceplagg tvättas kan i genomsnitt 1 900 små plastpartiklar lossna, enligt en forskarstudie. Eftersom partiklarna är för små för att kunna fångas upp i reningsverken går de rakt ut i havet via avloppen.
mikroplasterPå de här pyttesmå plastbitarna fastnar miljögifter, vilka sedan transporteras vidare upp genom näringskedjan via till exempel fiskar och musslor, som inte kan skilja partiklarna från växtplankton. Det är inte bara skadligt för djurlivet i sig, utan till slut hamnar gifterna även i våra kroppar. Forskare har varnat för att partiklarna kan ha större negativ effekt än man tidigare trott.

Vad kan man göra för minska miljöpåverkan från sina fleecekläder?
  • Bägge märkenas främsta svar är att man inte ska tvätta i onödan. Generellt tvättar vi för mycket i dagens samhälle – ofta räcker det att vädra kläderna och kanske fläckbehandla lokalt om det behövs. Läs gärna Houdinis tvättråd.
  • Det är också stor kvalitetsskillnad på fleece och fleece. Bägge menar att de använder den bästa sorten som släpper ifrån sig betydligt mindre partiklar än billigare material av enklare kvalitet. Houdinis tester visar att deras fleeceplagg har i princip samma vikt när den är flera år gamma som när den är ny, vilket tyder på att den inte släppt ifrån sig särskilt många fibrer under användning eller vid tvätt. Om man jämför med en sämre tillverkad fleece där fibrerna inte sitter fast lika bra så blir den snabbare tunn och sladdrig.

Både Houdini och Patagonia skriver också att de jobbar intensivt både med att minska sin klimatpåverkan i befintliga plagg, men också med att utveckla nya material.

Om man ändå väljer att undvika syntet kan ull vara ett bra alternativ, men då bör man se till att välja ullmaterial som inte blandats med syntetiska material. Houdinis ull-alternativ är blandade med andra biologiskt nedbrytbara fibrer såsom silke och tencel. Bra att läsa noga på vad plagget innehåller, alltså!

*Mikroplaster används även som slipmedel i kosmetika (peelingkrämer), tandkrämer, rengöringsmedel och målarfärgsprodukter. Den största källan till mikroplastpartiklar i samhället är slitage från bildäck.