Kategoriarkiv: Hjärna

Hjärna – inlägg med fakta och information som utgör grunden för att sedan kunna känna (hjärta) och göra (händer).

Det här med många bäckar små

Någon har frågat om jag är som ett facit för hur man ska leva hållbart. Då brukar jag skämtsamt svara att i så fall hade jag kallat mitt företag ”Hållbara Helena” i stället för Helenas Hållbara… ;)! Och det är verkligen inte så att jag gör ”alla rätt” när det gäller hållbar livsstil – och jag tycker inte heller att det behöver vara målet, som jag redan varit inne på. Man kommer väldigt långt med att göra  så gott man kan, tillräckligt mycket. Att vara good enough.

Om vi alla gör något lite mer hållbart, exempelvis väljer fler ekologiska matvaror när vi handlar eller byter till förnybar energi, så skickar det signaler till både våra beslutsfattare och affärsidkare, som då kan styra om i till exempel lagar, regleringar, eller utbud i affärer och verksamheter. Många bäckar små, ni vet – en annan klyscha som jag också gärna använder eftersom den faktiskt handlar om att vi kan påverka, att vi kan göra skillnad. Särskilt om vi gör det tillsammans.

För kanske är det faktiskt  så ändå, att många bäckar små…

Illustration: Bobo Oad

Dags att väcka liv i bloggen – och mitt syfte

Jag erkänner att jag inte varit så bra på att skriva i den här bloggen. Inte alls bra, faktiskt. Och ändå har jag ganska mycket jag egentligen vill säga…! Men vet ni, som så många andra i hållbarhetsvärlden – kanske särskilt i sociala medier – känner jag en viss oro för att inlägg kommer att ifrågasättas, kritiseras och leda till onödigt tjafs. Det har tyvärr blivit en hårdare ton i sociala medier, där många upplever pekpinnar och att många ”miljöduktiga” försöker skriva de inte lika insatta på näsan. Flera kloka personer i mitt nätverk har redan bloggat om detta, bland annat Pernilla på Ekoenkelt och Therese på Goodenoughtess.

Just det här med ’good enough’ – att göra tillräckligt – det måste vi prata om. På riktigt! Jag använder ofta klyschan ”ingen kan göra allt, men alla kan göra något”. Med det menar jag inte att man ska låta bli att göra det man kan (för vi måste anstränga oss – en hel del – om vi ska lyckas bromsa den negativa klimatpåverkan vi står inför, det är ett faktum backat av så många forskare världen över att jag inte ens tänker ge mig in på den diskussionen), utan att man inte ska gå under av ångest över allt man inte gör. Och är det något jag verkligen vill undvika så är det pekpinnar som leder till ännu mer ångest!

Illustration: Hanna Alfredsson

Vi är många (jag själv, inte minst) som lider mer eller mindre av  klimatångest, det finns det forskning på. Men jag tycker att ångest är helt fel utgångsläge för att få något gjort – då blir man ju mest uppgiven och handlingsförlamad, eller hur?! I stället tycker jag att vi utgår från inspiration och goda exempel! Att få tips och idéer på hur man kan göra något mer klimatsmart eller hållbart kan inspirera till nya vanor, helt enkelt. Och vi kan väl alla hjälpas åt att faktiskt uppmuntra alla dem som ändå försöker dra sitt strå till stacken och se vad de gör som vi kanske kan göra detsamma!

Det är just detta som är bakgrunden till att jag startade Helenas Hållbara. Att inspirera genom att visa mer hållbara alternativ till vardagsprodukter som de flesta använder mer eller mindre dagligen. Att de som köper Helenas Hållbara boxar får prova på och upptäcka att mer klimatsmarta, ekologiska alternativ fungerar (minst) lika bra som de man tidigare använt (men som kanske inte var riktigt lika bra för kroppen, naturen eller klimatet). Att inse att det finns andra sätt att göra saker på – sätt som inte ger samma negativa påverkan på vår omgivning (och våra barns framtid…). Jag säger inte att produkterna i boxarna är det absolut mest hållbara valet av allt som finns, men sannolikt bättre än det de flesta använder idag. Och ju fler som går över till en lite mer hållbar livsstil, desto bättre. För jag är helt övertygad om att många bäckar små gör skillnad och tillsammans gör vi stor skillnad!

PS. För dig som liksom jag lider av klimatångest så har Naturskyddsförningen haft vänligheten att sammanställa en  lista på 9 pepp för dig med klimatdepp ;)!

Så fixar du en hållbar livsstil hemma

Gästkrönika publicerad i bostads- och livsstilsbilagan till Mariefreds tidning den 10 februari 2018.

Vare sig man är nyinflyttad eller har bott länge i sin bostad så vill eller behöver man emellanåt göra om eller byta ut något i sitt hem. Det kan bero på ändrade familjeförhållanden, att någon flyttar ut eller in, byte till större eller mindre bostad, eller så kommer helt enkelt en ny årstid och man vill förnya sitt hem! Vi människor vill ha omväxling och då är det lätt att bara slänga ut det gamla och köpa nytt, men det känns inte helt hållbart – vare sig för plånboken eller miljön. Många vill ha en mer hållbar livsstil, men hur gör man egentligen? Det behöver faktiskt inte vara så svårt – här får du några enkla tips!

Det finns mycket man kan göra när det gäller prylar, möbler och inredning, men även hur man hushåller med resurser som energi och vatten. Allt fler köper second-hand och att måla om, laga eller fräscha upp befintliga möbler med nytt tyg eller nya handtag är enkla sätt att förlänga livslängden på det man redan har. Dessutom ger det en personlig stil på ditt hem!

När man väl behöver skaffa något nytt finns det idag mer miljövänliga material att välja, inte minst bland textilier. Många vill ”plastbanta” sitt hem, kanske främst köket, och byter ut plastredskap mot trä, metall eller glas. Engångsartiklar i plast kan ersättas med andra material, exempelvis sugrör i rostfritt stål som går att diska och använda hur många gånger som helst! Det finns ofta en hel del kemikalier i våra badrumsskåp som av både miljö- och hälsoskäl kan ersättas med mer naturliga eller miljömärkta alternativ när det är dags att fylla på. En aktuell fråga är de skrubbprodukter med små plastkorn i som snart förbjuds eftersom de hamnar i våra vatten och skadar djur och natur. Där finns många naturliga alternativ att välja!

Att tänka hållbart kan ofta även innebära sparade pengar. Att spara el och vatten exempelvis. Energisnåla LED-lampor är ett enkelt sätt att minska sin elanvändning. Lågenergilampor drar ca 80 procent mindre el och håller tio gånger så länge som en vanlig glödlampa. Att byta till snålspolande kranar sparar vatten och att stänga av kranen när du borstar tänderna sparar ca 6 liter vatten i minuten. Många bäckar små, du vet…

Det finns mycket att göra men ibland kan det kännas övermäktigt. Jag brukar säga att ”ingen kan göra allt, men alla kan göra något” och tillsammans gör vi skillnad! För mig handlar hållbar livsstil om att göra medvetna val, att tänka efter innan man handlar och att ägna en tanke åt hur ens val faktiskt påverkar vår omgivning och även kommande generationer. Utgå från dina egna förutsättningar och gör det du kan i vardagen för att bidra till en mer hållbar livsstil – det vinner vi alla på!

Sommarutmaning 7: Lämna inga spår!

Vi lämnar alla våra spår – vare sig vi vill eller inte. Det kallas för vårt ekologiska fotavtryck, och det går att räkna på. Testa exempelvis att fylla i WWFs Klimatkalkylator för att se hur många jordklot det skulle behövas om alla levde som du gör…

Dagens sommarutmaning, lite mer enkelt och konkret: har du picknickat på stranden eller i en park? Var noga med att få med allt ert skräp – och plocka gärna upp sånt du ser som andra ”glömt”…! Att ta hand om sitt avfall och reflektera över vad man lämnar för avtryck här på vår jord kan vara värt att göra, även om det känns en smula jobbigt. Det går att göra annorlunda – vi kan göra skillnad!

Klimatångest… och en smula framtidshopp!

Jag har tidigare varit inne på det här med att känna engagemang eller inte för miljöfrågor. En del människor (jag själv till exempel) kan till och med drabbas av åkomman ”klimatångest”. Det är vi som väldigt gärna vill rädda världen, men känner att det nästan är oss övermäktigt…
När de dystra rapporterna och prognoserna om klimatpåverkan dyker upp i massmedierna reagerar vi alla olika. En del får motivation och sätter genast igång att göra något för att minska sina koldioxidutsläpp. Andra menar att en enskild människas agerande och miljöval inte påverkar i det stora hela – att det inte spelar någon roll vad de gör, och gör därför ingenting.

I somras, när jag ”knådade” min idé om Helenas Hållbara låda, hade jag en intressant diskussion med en bekant. Han är en ”hyvens person”, men förklarade helt ärligt att han inte alls tittar efter någon miljömärkning eller på något sätt tänker på miljö eller hållbarhet när han köper något. Det respekterar jag, även om jag inte förstår det. Men – efter att vi pratat en del under dagen så fick han en insikt:
– Vet du, Helena! Jag tror faktiskt att om fler tänkte som du så skulle nog världen vara en lite bättre plats ändå. Det gör ju skillnad om flera personer gör samma sak på ett lite bättre sätt för miljön!

Aaaah, vilken känsla!! Och det är precis det jag är ute efter – att man ska känna att man inte behöver ställa om hela sitt liv, göra allt ”rätt” för att det ska vara OK. Jag tycker att alla ska få bidra med det de kan, utifrån de förutsättningar de har just då.
(Detta gäller oss som privatpersoner – personligen tycker jag att lagstiftningen gott kan bli strängare på vissa områden för att styra i rätt riktning, som exempelvis Frankrike som beslutat om att förbjuda plastpåsar och engångsbestick i plast.) 

mod-hoppar-fran-bryggaIngen kan göra allt, men alla kan göra något! Det får bli min ”slogan” för Helenas Hållbara. Det känns tillåtande men samtidigt innehåller det action – att GÖRA något! Även om det bara är något.

PS. Här kan läsa om några av den nya generationens engagerande klimathjältar, som inger hopp för framtiden – därav bildvalet till höger…!

Vad gör du med din egen femtedels kubikkilometer hav?

Att ta till sig och känna engagemang i miljöfrågor som är abstrakta eller geografiskt långt borta är ofta svårare än när det är något som känns nära och bekant. Ett miljöproblem som dock berör de flesta svenskar är hur Östersjön mår. Många av oss har en relation till Östersjön och har semestrat, badat eller fiskat där. Många har upplevt den obehagliga algblomningen på sommaren eller kan berätta om hur mycket mer fisk man fick i näten ”förr i tiden”. De flesta är också väl medvetna om att Östersjön inte mår särskilt bra.

Briggen Tre Kronor af Stockholm.
Briggen Tre Kronor af Stockholm.

Nyligen var jag på det årliga seminariet Hållbara Hav där forskare, politiker, näringsliv och organisationer möts för att sammanfatta läget för Östersjön. Temat var FN:s globala hållbarhetsmål (särskilt mål 14 som handlar om hav och marina resurser) med underrubriken ”- men vem gör vad för Östersjön?”. Vi fick lyssna på flera kunniga talare, bland annat Isabella Lövin som är minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, professorn (och allas vår miljöguru!) Johan Rockström och en hel rad forskare, miljökemister, general-direktörer och agronomer. Alla är eniga om att läget är fortsatt akut för vårt kära innanhav Östersjön, ett av världens mest förorenade havsområden. Även om övergödningen och vissa miljögifter minskar breder samtidigt de syrefria områdena ut sig och den globala uppvärmningen sätter ytterligare tryck på ett hav i obalans. Östersjöns döda bottnar motsvarar snart dubbla Danmarks yta, berättade Johan Rockström.

Varför är Östersjön så känslig, kan man fråga sig. Mycket beror på dess utsatta läge, omringat av tätt befolkade landområden och med bara smala sund som förbindelse till världshaven blir alla utsläpp kvar länge. Kombinera detta med en vattenmassa som aldrig blandas om ordentligt och ett bräckt vatten där alla arter redan lever på gränsen av vad de tål. Resultatet blir ett hav som vi borde behandla med största försiktighet. Medeldjupet i Östersjön är ca 60 meter, som kan jämföras med Medelhavet där det är 1,5 km djupt.

nedsmutsning-i-havetI stort sett allt som vi inte tar hand om på rätt sätt hamnar så småningom i havet. Tvålen du duschar dig med, skurvattnet från städningen, mediciner du äter, koldioxiden från din bil, fibrerna från dina kläder när du tvättar (exempelvis mikroplaster), utsläppen från vår matproduktion och skräp som vi avsiktligt eller oavsiktligt kastar i naturen. Allt detta och mer därtill hamnar så småningom i havet. Det du gör för att minska din miljöbelastning har alltså direkt betydelse. Hållbara Hav har några konkreta tips på hur man kan minska sin miljöpåverkan på Östersjön.

Haven upptar drygt 70% av jordens yta och producerar hälften av allt syre. Isabella Lövin konstaterade att alla vi på jorden har en femtedels km3 hav per person att förvalta. Det är ganska mycket. Vad väljer du att göra med din? Inte som de gör i den här filmen från WWF, hoppas jag – men där får man i alla fall en tydlig känsla av vad som händer när miljöproblemen kommer riktigt nära…!

 

Hur ser en hållbar livsstil ut – i framtiden?

Dags för min tredje krönika i lokala Mariefreds Tidning/Måsen. Denna gång på tema framtid och vision – det är ju bra att ha en tydlig bild av hur man vill att framtiden ska se ut om man ska nå den, tänker jag…

Tidigare har jag skrivit att ”det ska vara lätt att göra rätt” och ”det räcker att rädda världen litegrann varje dag” för att bidra till en hållbar framtid. Men framtiden, hur kommer den då att se ut? Lyssnar man på klimatforskarna så blir det vädermässigt både varmare, torrare, blötare och stormigare. Känns ju sådär. Men annars, hur kommer vi att leva, bo och äta? Kan vi leva modernt och bekvämt i ett hållbart samhälle? Det tror jag! Helt klart måste vi anpassa oss och välja bort vanor som är alltför miljöskadliga eller resurskrävande. Ny teknik behövs för att leva smartare och inte tära på jordens resurser, och mycket av den tekniken finns redan idag. Så, hur kan en vanlig dag i en hållbar framtid se ut?

Jag tänker mig att jag bor med min familj i Mariefred. Vårt hus är byggt av naturliga och hälsosamma material, värms upp av solenergi och solceller alstrar den lilla el vi behöver till våra energieffektiva apparater. Kvarteret har en gemensam trädgård där man kan plocka grönsaker och frukt till husbehov. En del familjer lever i gemensamma hus och delar på matlagning och annat för att ha mer tid att umgås. Vi blir allt bättre på att ta hand om vår hälsa, äter sunt och rör på oss mer, så de äldre blir allt piggare och fortsätter att jobba eller bidra till samhället på andra sätt.

Jag tänker mig att jag susar fram i en solcellsladdade elbil som jag lånat i kvarterets bilpool. Sedan byter jag till ett höghastighetståg som snabbt och bekvämt tar mig in till Stockholm, där jag jobbar. De dagar jag behöver åka in till jobbet, vill säga. Eftersom mycket är effektiviserat och automatiserat i framtiden behöver vi inte jobba lika mycket. Vissa dagar tar jag mina jobbmöten hemifrån via digitala lösningar så raffinerade att det känns som att ses på riktigt. På hemvägen gör jag enkelt några inköp digitalt via en app i telefonen. Eller har vi bara ett chip i armen, vem vet…?!

Jag tror att vi konsumerar på ett annat sätt än idag. Maten vi äter är ekologisk, närproducerad och säsongsanpassad. Kanske köper man det mesta på nätet eller den lokala marknaden. Våra prylar har hög kvalitet och istället för att kasta och köpa nytt kan man enkelt få sina trasiga saker eller kläder fixade – vi konsumerar tjänster snarare än saker. Jag föreställer mig ett Mariefred med ett rikt utbud av butiker både när det gäller mat, varor och den service vi behöver.

Jag hoppas att ny teknik hjälpt oss en bit på traven till ett hållbart och energieffektivt sätt att leva, samtidigt som vi anpassat vår livsstil och tänker annorlunda. Det handlar inte om att gå tillbaka till stenåldern, eller ens 1950-talet för den delen. Det handlar om att tänka nytt, hållbart och resurssmart. Jag är övertygad om att en hållbar livsstil inte innebär att offra eller försaka något, utan snarare kan berika och göra livet bättre på flera sätt. Vad tror du, hur vill du att en hållbar framtid ska se ut?

20160903_104215

Nu säger jag No till Yes! (och testar diskmedel…)

Yes är inte längre miljömärkt med Svanen (bild från Metro).

Kanske har du också märkt att diskmedlet Yes inte längre är miljömärkt!!? Det klassas numera som miljöfarligt och får inte längre miljö-märkas med Svanen.

Orsaken är att EU den 1 juni i år skärpte klassificeringen av vissa tensider som finns i produkten och därmed nu måste Yes-flaskan även ha varningstexten ”Skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer” på baksidan.

Testar sju diskmedel

Jag har nästan alltid använt Yes tidigare (då det var miljömärkt) och tyckt att det varit svårt att hitta något alternativ som var lika bra. Men nu blir det faktiskt No till Yes och jag har bestämt mig för att hitta en värdig ersättare och därför letat i butiker och på nätet och gjort ett test av sju diskmedel – alla med en ”miljöprofil” även om de inte är märkta med svenska miljömärkningar. Jag ville även ge de utländska märkena (som säljs i flera populära webbutiker med hög miljöprofil) en chans, men måste erkänna att det inte känns så bra att köpa ett diskmedel som transporterats långt när det finns minst lika bra – om inte bättre – alternativ som är både svensktillverkade och märkta med etablerade, svenska miljömärkningar.

Diskmedelstest. Foto: Helena Wildros.
Line-up i mitt diskmedelstest, från vänster: Grumme, Bio Liquid, Sonett, Lilly´s Eco Clean, Ecover, Änglamark, Skona. Foto: Helena Wildros.
Kladdig disk att testa på...
Kladdig disk att testa på…

Så, med välvillig assistans av dottern har jag diskat mig igenom dessa sju medel…! Disken kladdades först ner med en geggig blandning av olja, havregryn, ketchup och kaffesump (!) och fick dessutom stå en stund och ”goa till sig”. Därefter diskades varje skål för sig i en balja med 1 liter varmt vatten + några droppar av varje diskmedel och sköljdes av.

Så här blev resultatet…

Överlag tycker jag att de alla diskar ungefär lika rent vid mitt högst ovetenskapliga test och med tanke på att de alla är (sägs vara, i alla fall) skonsamma för både miljö och hälsa så tycker jag inte att det gör något om man måste gnugga lite extra – eller låta disken ligga i blöt en stund innan man diskar – för att det ska bli rent! De löddrar kanske lite mindre än exempelvis Yes, men jag tycker själv att det mest stör om det blir för mycket lödder i diskbaljan.

Samtliga säger sig vara koncentrerade (och därmed dryga) samt parfymerade med mer eller mindre ”miljöiga” dofter, förutom Änglamarks som är utan både parfym och färgämnen. Flaskorna är ofta tillverkade av återvunnen och/eller återvinningsbar plast, vilket anges i olika omfattning (beroende på hur noga man läser på). Utseendemässigt skiljer de sig åt en hel del, men kanske är det flera som liksom vi alltid häller över diskmedlet i en (snygg) pumpflaska på diskbänken, och då spelar ju utseendet ingen roll.

Det förekommer flera olika märkningar när det gäller miljö, hälsa, djurtester, vegan med mera. De svenska miljömärkningarna är Svanen och Bra Miljöval, samt Astma och Allergiförbundets märkning. Det är endast Grumme och Änglamark som är tillverkade i Sverige.

Grumme Bio Liquid Sonett Lilly´s Eco Clean Ecover Änglamark Skona
Flaska stor klumpig liten & smidig, bra pump snygg flaska, tillverkad av
50% PCR (återvunnen plast)
funktionell, tillverkad av bra material (se nedan) söt med blommor kompakt och smidig
Storlek 500 ml 750 ml 300 ml 500 ml 500 ml 500 ml 500 ml
Doft smultron pink grapefruit calendula (ringblomma) citron
(ren eterisk citronolja som är naturligt antibakteriell)
citron & aloe vera parfymfri lime
Lödder lite väldigt lite väldigt lite väldigt lite lite lite lite
Funktion OK OK OK OK OK OK OK
Miljömärkning Bra Miljöval Cruelty Free, Vegan Certisys, CSE-label, Vegan  Veganvänlig. Säger sig göra ekologiska och skonsamma rengöringsprodukter med enbart naturliga ingredienser. Cruelty Free Svanen och Astma och Allergiförbundet Svanen
Kommentar
för- och nackdelar
I min smak för sliskig doft, luktar godis.

Svensktillverkat.

Rinnig/blaskig konsistens. Smidig pumpflaska som passar bra i små hushåll och mindre kök. Snygg flaska som kan stå framme på disk-bänken, bra hällpip. Flaska tillver-kad av 25% återvunnen plast samt 75% plantplastic, en ”miljövänlig” polyeten (PE) gjord av socker-rör. Är 100% förnybar, åter-användbar och återvinningsbar. Dubbel märkning för både miljö och hälsa.

Utan parfym och färgämnen.

Svensktillverkat.

Miljömärkt.

Kompakt flaska, fräsch doft.

Tillverkad i Sverige England Tyskland Irland EU Sverige Belgien
diskmedel vinnare Änglamark…och vinnaren är!

Eftersom jag tycker att de alla diskar ganska likvärdigt och jag personligen tycker att det är rätt larvigt att diskmedel ska ha en särskild färg eller lukta bubbelgum eller sommaräng – för mig är det viktigast att såväl disken som naturen blir ren – så är min självklara vinnare Änglamarks svensktillverkade, oparfymerade och dubbelmärkta handdiskmedel!

En halv månads hållbara tips på Instagram

Idag är det 2 veckor sedan jag startade mitt Instagram-konto @helenashallbara. Hittills har det blivit 14 inlägg om allt i från att spara energi och vatten till att dricka ekologiskt kaffe och komma ihåg att njuta av naturen. I nuläget har jag ett 30-tal följare, kul!
Jag delar även bilderna/tipsen på min företagssida på Facebook.

Mitt fokus har legat på enkla vardagstips för en mer hållbar livsstil som jag hoppas ska vara enkla att följa – om man vill och kan.

Vad vill DU att jag ska tipsa om framöver? Inom vilka områden behövs mer tips & inspiration? Kommentera gärna!

Svensk sommar och fleecetröjor

Vi i Sverige är ju vana vid de svala, svenska sommarkvällarna… och då vill man gärna värma sig med en tröja av exempelvis fleece. På senare år har det framkommit att det inte är så bra för miljön med fleecekläder. Jag fick en fråga av en vän angående detta och gjorde en liten djupdykning genom att kontakta ett par klädmärken som jag uppfattat har bra koll på denna typ av frågor – Houdini och Patagonia – och frågade hur de såg på miljöaspekterna med fleecekläder. Här nedan sammanfattar jag deras svar och rekommendationer, men först lite kort om själva problemet.

Vad är miljöproblemet med fleece?

Jo, fleece som är tillverkat av polyester (från till exempel återvunna PET-flaskor, vilket ju i sig är en fiffig typ av återvinning) släpper ifrån sig mängder av små mikroplastpartiklar* när de tvättas i maskin. När ett fleeceplagg tvättas kan i genomsnitt 1 900 små plastpartiklar lossna, enligt en forskarstudie. Eftersom partiklarna är för små för att kunna fångas upp i reningsverken går de rakt ut i havet via avloppen.
mikroplasterPå de här pyttesmå plastbitarna fastnar miljögifter, vilka sedan transporteras vidare upp genom näringskedjan via till exempel fiskar och musslor, som inte kan skilja partiklarna från växtplankton. Det är inte bara skadligt för djurlivet i sig, utan till slut hamnar gifterna även i våra kroppar. Forskare har varnat för att partiklarna kan ha större negativ effekt än man tidigare trott.

Vad kan man göra för minska miljöpåverkan från sina fleecekläder?
  • Bägge märkenas främsta svar är att man inte ska tvätta i onödan. Generellt tvättar vi för mycket i dagens samhälle – ofta räcker det att vädra kläderna och kanske fläckbehandla lokalt om det behövs. Läs gärna Houdinis tvättråd.
  • Det är också stor kvalitetsskillnad på fleece och fleece. Bägge menar att de använder den bästa sorten som släpper ifrån sig betydligt mindre partiklar än billigare material av enklare kvalitet. Houdinis tester visar att deras fleeceplagg har i princip samma vikt när den är flera år gamma som när den är ny, vilket tyder på att den inte släppt ifrån sig särskilt många fibrer under användning eller vid tvätt. Om man jämför med en sämre tillverkad fleece där fibrerna inte sitter fast lika bra så blir den snabbare tunn och sladdrig.

Både Houdini och Patagonia skriver också att de jobbar intensivt både med att minska sin klimatpåverkan i befintliga plagg, men också med att utveckla nya material.

Om man ändå väljer att undvika syntet kan ull vara ett bra alternativ, men då bör man se till att välja ullmaterial som inte blandats med syntetiska material. Houdinis ull-alternativ är blandade med andra biologiskt nedbrytbara fibrer såsom silke och tencel. Bra att läsa noga på vad plagget innehåller, alltså!

*Mikroplaster används även som slipmedel i kosmetika (peelingkrämer), tandkrämer, rengöringsmedel och målarfärgsprodukter. Den största källan till mikroplastpartiklar i samhället är slitage från bildäck.