Kategoriarkiv: Händer

Händer – inlägg om vad man (du!) kan göra för att bidra till eller leva en hållbar livsstil. Det kan tolkas både som vad du kan göra med dina händer, men också om vad du kan göra så att något händer…

Nu lanseras lådan Helenas Hållbara!

I april fick jag en idé. Tänk om man kunde prenumerera på en hållbar livsstil? Att någon (som kan sånt där med hållbarhet och miljö) hade valt ut, testat och kunde rekommendera vilka produkter som är bra att använda om man vill försöka ha en mer hållbar livsstil. Då vore det verkligen ”lätt att göra rätt”, som jag brukar säga när man pratar om att göra medvetna och klimatsmarta val.

Upprinnelsen var egentligen att min 15-åriga dotter på väg till duschen frågade – sådär i förbifarten – om vi inte kunde byta schampo. ”Jag gillar inte att det är en massa parabener och silikon i, det känns lite läskigt att man har det i håret, liksom!”. Ojoj… vilken grej att få höra för ”miljömedvetna mamman” som gått och hade haft lite dåligt (miljö)samvete för att jag inte erbjudit barnen lika bra produkter som jag gjorde när de var bebisar, då allt var ekologiskt, KRAV-märkt och hemlagat… När de blev tonåringar hände visst nåt!

”Såklart ska vi göra det, gumman! Vi får köpa hem några olika märken och testa vilka som är bra” svarade jag, för de måste ju faktiskt fungera också – inte bara vara bättre för miljön. Det var då det slog mig. Tänk om ”någon” kunde testa och välja ut de schampon som faktiskt var både miljöbra och gjorde det de ska, det vill säga håret rent och mjukt. Denna ”någon” kanske kunde vara jag…??!

Sagt och gjort – under sommaren och början av hösten fick jag möjlighet att lägga mer tid och energi på min idé, och efter att ha haft kontakt med de kloka rådgivarna på Strängnäs Business Park fick jag ännu mer inspiration och inte minst mod att faktiskt våga förverkliga min idé fullt ut! Så i september tog jag plats bland de andra nyföretagarna på Start up office, där jag fick möjlighet att ytterligare knåda min idé.

lansering_frukost_161125_2_cut
Helenas Hållbara lanserades på ett frukostseminarium med Strängnäs Näringsliv. Här tillsammans med Oskar Mineur, näringslivsstrateg på Strängnäs Business Park.

Och nu kan jag med stolthet presentera Helenas Hållbara – utvalda produkter och inspiration för en hållbar livsstil. Det ska gå att prenumerera på lådan, som innehåller mellan 5-10 produkter för en mer hållbar livsstil inom tre områden: hemmet, köket och kroppen. Varannan månad kommer en låda på aktuellt tema, tillsammans med ett informationsblad som presenterar produkterna och varför de har fått vara med i min låda. Jag är ju ändå miljö-kommunikatör och vill både informera och inspirera mina kunder till att även på egen hand göra mer hållbara val när de själva handlar i affären. Hjärna, hjärta, hand ni vet – mina ledord!

Först ut är en låda med jultema, och i februari 2017 är planen att det ska gå att köpa den första ordinarie lådan (på tema hem) och även börja prenumerera – på en hållbar livsstil, det ni!

Klimatångest… och en smula framtidshopp!

Jag har tidigare varit inne på det här med att känna engagemang eller inte för miljöfrågor. En del människor (jag själv till exempel) kan till och med drabbas av åkomman ”klimatångest”. Det är vi som väldigt gärna vill rädda världen, men känner att det nästan är oss övermäktigt…
När de dystra rapporterna och prognoserna om klimatpåverkan dyker upp i massmedierna reagerar vi alla olika. En del får motivation och sätter genast igång att göra något för att minska sina koldioxidutsläpp. Andra menar att en enskild människas agerande och miljöval inte påverkar i det stora hela – att det inte spelar någon roll vad de gör, och gör därför ingenting.

I somras, när jag ”knådade” min idé om Helenas Hållbara låda, hade jag en intressant diskussion med en bekant. Han är en ”hyvens person”, men förklarade helt ärligt att han inte alls tittar efter någon miljömärkning eller på något sätt tänker på miljö eller hållbarhet när han köper något. Det respekterar jag, även om jag inte förstår det. Men – efter att vi pratat en del under dagen så fick han en insikt:
– Vet du, Helena! Jag tror faktiskt att om fler tänkte som du så skulle nog världen vara en lite bättre plats ändå. Det gör ju skillnad om flera personer gör samma sak på ett lite bättre sätt för miljön!

Aaaah, vilken känsla!! Och det är precis det jag är ute efter – att man ska känna att man inte behöver ställa om hela sitt liv, göra allt ”rätt” för att det ska vara OK. Jag tycker att alla ska få bidra med det de kan, utifrån de förutsättningar de har just då.
(Detta gäller oss som privatpersoner – personligen tycker jag att lagstiftningen gott kan bli strängare på vissa områden för att styra i rätt riktning, som exempelvis Frankrike som beslutat om att förbjuda plastpåsar och engångsbestick i plast.) 

mod-hoppar-fran-bryggaIngen kan göra allt, men alla kan göra något! Det får bli min ”slogan” för Helenas Hållbara. Det känns tillåtande men samtidigt innehåller det action – att GÖRA något! Även om det bara är något.

PS. Här kan läsa om några av den nya generationens engagerande klimathjältar, som inger hopp för framtiden – därav bildvalet till höger…!

Så kan du spara 250 kg koldioxid på ett år

Ofta mäter man olika produkter eller aktiviteters miljöpåverkan i hur många kg koldioxid de har orsakat när de tillverkats och/eller transporterats. Ett inte alltid helt enkelt begrepp, men det underlättar onekligen jämförelsen! Johan Rockström – professor i miljövetenskap och Sveriges egen ”klimat-guru” – har tidigare tipsat om att man kan sätta upp sin egen kolbudget och göra en plan för hur man på sikt kan minska sina egna personliga koldioxidutsläpp.

Medelsvenskens konsumtion orsakar utsläpp på ca 8-10 ton/år. Som jämförelse är medelvärdet i världen på 6 ton och den långsiktigt hållbara nivån ligger mellan 0,7-1,5 ton/år (siffror från Naturvårdsverket och IPCC).

Om man vill testa sin klimatpåverkan kan man göra det genom att svara på ett antal frågor om sin livsstil i Klimatkontot (som jag bloggat om tidigare), där allt mäts i koldioxidutsläpp.

Exempel på hur man kan minska sina koldioxidutsläpp

I boken 100 sätt att rädda världen ger Johan Tell exempel på aktiviteter som var och en för sig kan minska dina koldioxidutsläpp med 250 kg:

250 kg collage

  • Byta nio 60-watts glödlampor mot lågenergilampor som under dess livstid sparar 250 kg koldioxid
  • Byta 120 mils bilåkande mot cykling
  • Under 600 mils bilkörning sänka hastigheten från 110 till 90 km/timme
  • Byta ut var fjärde köttmiddag mot en på baljväxter – en familj på fyra personer sparar då 250 kg koldioxid på ett år

20160823_083522Känns inget av spar-förslagen lockande kan du istället välja att plantera 21 träd. På ett år absorberar denna dunge ungefär 250 kg koldioxid.

Fler tips kommer framöver…!

Nu säger jag No till Yes! (och testar diskmedel…)

Yes är inte längre miljömärkt med Svanen (bild från Metro).

Kanske har du också märkt att diskmedlet Yes inte längre är miljömärkt!!? Det klassas numera som miljöfarligt och får inte längre miljö-märkas med Svanen.

Orsaken är att EU den 1 juni i år skärpte klassificeringen av vissa tensider som finns i produkten och därmed nu måste Yes-flaskan även ha varningstexten ”Skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer” på baksidan.

Testar sju diskmedel

Jag har nästan alltid använt Yes tidigare (då det var miljömärkt) och tyckt att det varit svårt att hitta något alternativ som var lika bra. Men nu blir det faktiskt No till Yes och jag har bestämt mig för att hitta en värdig ersättare och därför letat i butiker och på nätet och gjort ett test av sju diskmedel – alla med en ”miljöprofil” även om de inte är märkta med svenska miljömärkningar. Jag ville även ge de utländska märkena (som säljs i flera populära webbutiker med hög miljöprofil) en chans, men måste erkänna att det inte känns så bra att köpa ett diskmedel som transporterats långt när det finns minst lika bra – om inte bättre – alternativ som är både svensktillverkade och märkta med etablerade, svenska miljömärkningar.

Diskmedelstest. Foto: Helena Wildros.
Line-up i mitt diskmedelstest, från vänster: Grumme, Bio Liquid, Sonett, Lilly´s Eco Clean, Ecover, Änglamark, Skona. Foto: Helena Wildros.
Kladdig disk att testa på...
Kladdig disk att testa på…

Så, med välvillig assistans av dottern har jag diskat mig igenom dessa sju medel…! Disken kladdades först ner med en geggig blandning av olja, havregryn, ketchup och kaffesump (!) och fick dessutom stå en stund och ”goa till sig”. Därefter diskades varje skål för sig i en balja med 1 liter varmt vatten + några droppar av varje diskmedel och sköljdes av.

Så här blev resultatet…

Överlag tycker jag att de alla diskar ungefär lika rent vid mitt högst ovetenskapliga test och med tanke på att de alla är (sägs vara, i alla fall) skonsamma för både miljö och hälsa så tycker jag inte att det gör något om man måste gnugga lite extra – eller låta disken ligga i blöt en stund innan man diskar – för att det ska bli rent! De löddrar kanske lite mindre än exempelvis Yes, men jag tycker själv att det mest stör om det blir för mycket lödder i diskbaljan.

Samtliga säger sig vara koncentrerade (och därmed dryga) samt parfymerade med mer eller mindre ”miljöiga” dofter, förutom Änglamarks som är utan både parfym och färgämnen. Flaskorna är ofta tillverkade av återvunnen och/eller återvinningsbar plast, vilket anges i olika omfattning (beroende på hur noga man läser på). Utseendemässigt skiljer de sig åt en hel del, men kanske är det flera som liksom vi alltid häller över diskmedlet i en (snygg) pumpflaska på diskbänken, och då spelar ju utseendet ingen roll.

Det förekommer flera olika märkningar när det gäller miljö, hälsa, djurtester, vegan med mera. De svenska miljömärkningarna är Svanen och Bra Miljöval, samt Astma och Allergiförbundets märkning. Det är endast Grumme och Änglamark som är tillverkade i Sverige.

Grumme Bio Liquid Sonett Lilly´s Eco Clean Ecover Änglamark Skona
Flaska stor klumpig liten & smidig, bra pump snygg flaska, tillverkad av
50% PCR (återvunnen plast)
funktionell, tillverkad av bra material (se nedan) söt med blommor kompakt och smidig
Storlek 500 ml 750 ml 300 ml 500 ml 500 ml 500 ml 500 ml
Doft smultron pink grapefruit calendula (ringblomma) citron
(ren eterisk citronolja som är naturligt antibakteriell)
citron & aloe vera parfymfri lime
Lödder lite väldigt lite väldigt lite väldigt lite lite lite lite
Funktion OK OK OK OK OK OK OK
Miljömärkning Bra Miljöval Cruelty Free, Vegan Certisys, CSE-label, Vegan  Veganvänlig. Säger sig göra ekologiska och skonsamma rengöringsprodukter med enbart naturliga ingredienser. Cruelty Free Svanen och Astma och Allergiförbundet Svanen
Kommentar
för- och nackdelar
I min smak för sliskig doft, luktar godis.

Svensktillverkat.

Rinnig/blaskig konsistens. Smidig pumpflaska som passar bra i små hushåll och mindre kök. Snygg flaska som kan stå framme på disk-bänken, bra hällpip. Flaska tillver-kad av 25% återvunnen plast samt 75% plantplastic, en ”miljövänlig” polyeten (PE) gjord av socker-rör. Är 100% förnybar, åter-användbar och återvinningsbar. Dubbel märkning för både miljö och hälsa.

Utan parfym och färgämnen.

Svensktillverkat.

Miljömärkt.

Kompakt flaska, fräsch doft.

Tillverkad i Sverige England Tyskland Irland EU Sverige Belgien
diskmedel vinnare Änglamark…och vinnaren är!

Eftersom jag tycker att de alla diskar ganska likvärdigt och jag personligen tycker att det är rätt larvigt att diskmedel ska ha en särskild färg eller lukta bubbelgum eller sommaräng – för mig är det viktigast att såväl disken som naturen blir ren – så är min självklara vinnare Änglamarks svensktillverkade, oparfymerade och dubbelmärkta handdiskmedel!

Svensk sommar och fleecetröjor

Vi i Sverige är ju vana vid de svala, svenska sommarkvällarna… och då vill man gärna värma sig med en tröja av exempelvis fleece. På senare år har det framkommit att det inte är så bra för miljön med fleecekläder. Jag fick en fråga av en vän angående detta och gjorde en liten djupdykning genom att kontakta ett par klädmärken som jag uppfattat har bra koll på denna typ av frågor – Houdini och Patagonia – och frågade hur de såg på miljöaspekterna med fleecekläder. Här nedan sammanfattar jag deras svar och rekommendationer, men först lite kort om själva problemet.

Vad är miljöproblemet med fleece?

Jo, fleece som är tillverkat av polyester (från till exempel återvunna PET-flaskor, vilket ju i sig är en fiffig typ av återvinning) släpper ifrån sig mängder av små mikroplastpartiklar* när de tvättas i maskin. När ett fleeceplagg tvättas kan i genomsnitt 1 900 små plastpartiklar lossna, enligt en forskarstudie. Eftersom partiklarna är för små för att kunna fångas upp i reningsverken går de rakt ut i havet via avloppen.
mikroplasterPå de här pyttesmå plastbitarna fastnar miljögifter, vilka sedan transporteras vidare upp genom näringskedjan via till exempel fiskar och musslor, som inte kan skilja partiklarna från växtplankton. Det är inte bara skadligt för djurlivet i sig, utan till slut hamnar gifterna även i våra kroppar. Forskare har varnat för att partiklarna kan ha större negativ effekt än man tidigare trott.

Vad kan man göra för minska miljöpåverkan från sina fleecekläder?
  • Bägge märkenas främsta svar är att man inte ska tvätta i onödan. Generellt tvättar vi för mycket i dagens samhälle – ofta räcker det att vädra kläderna och kanske fläckbehandla lokalt om det behövs. Läs gärna Houdinis tvättråd.
  • Det är också stor kvalitetsskillnad på fleece och fleece. Bägge menar att de använder den bästa sorten som släpper ifrån sig betydligt mindre partiklar än billigare material av enklare kvalitet. Houdinis tester visar att deras fleeceplagg har i princip samma vikt när den är flera år gamma som när den är ny, vilket tyder på att den inte släppt ifrån sig särskilt många fibrer under användning eller vid tvätt. Om man jämför med en sämre tillverkad fleece där fibrerna inte sitter fast lika bra så blir den snabbare tunn och sladdrig.

Både Houdini och Patagonia skriver också att de jobbar intensivt både med att minska sin klimatpåverkan i befintliga plagg, men också med att utveckla nya material.

Om man ändå väljer att undvika syntet kan ull vara ett bra alternativ, men då bör man se till att välja ullmaterial som inte blandats med syntetiska material. Houdinis ull-alternativ är blandade med andra biologiskt nedbrytbara fibrer såsom silke och tencel. Bra att läsa noga på vad plagget innehåller, alltså!

*Mikroplaster används även som slipmedel i kosmetika (peelingkrämer), tandkrämer, rengöringsmedel och målarfärgsprodukter. Den största källan till mikroplastpartiklar i samhället är slitage från bildäck.

@helenashallbara på Instagram

Idag öppnar jag mitt Instagramkonto @helenashallbara. Där kommer jag bland annat att dela med mig av vardagliga tips och fakta om en mer hållbar livsstil.

Jag kommer att ge tips på enkla saker att göra i vardagen för att leva lite mer hållbart och även dela med mig av fakta och siffror om vad det skulle kunna innebära om fler av oss gör likadant. Siffror och fakta kommer jag bland annat att hämta från några inspirerande böcker jag gillar att bläddra i:

Välkommen in för att följa mig!

Sommartider, hej hej

Vilken sommar vi har! Sol och värme i flera veckor – vi är många som njuter och vare sig man jobbar eller är ledig så är kvällarna härliga att njuta av! Samtidigt är det lite semesterlunk även i denna blogg…

Vid Skrea Strand, Falkenberg. Foto: Helena Wildros.
Vid Skrea Strand, Falkenberg. Foto: Helena Wildros.

Var väljer du att semestra i år? Vi har (som tur är) planerat en Sverige-semester, vilket oftast är ett lotteri eftersom vädret kan bli precis hur som helst. Men än så länge har vi haft tur och njutit av både västkusten och Småland, förutom vårt eget härliga Södermanland!

Om ett tag väntar äventyr norrut då vi beger oss till Dalafjällen för både vandring och andra äventyr. Och jag längtar verkligen efter doften av sommarfjäll, mmm…! Därför passar det extra bra att dela med sig av lite fjälltips som jag hittat i bloggen Naturligt Snygg (en sajt om ekologisk skönhet) som erbjuder en jättebra checklista för dagsturer i de svenska fjällen, särskilt om man har barn med sig.

Hoppas att du också har en skön sommar och njuter av vårt vackra avlånga land – var du är befinner dig!

Det ska vara lätt att göra rätt – och hållbart

Dags för min andra gästkrönika i Mariefreds Tidning/Måsen:

Mitt motto för en hållbar livsstil är att ”det ska vara lätt att göra rätt”. Man ska inte behöva veta och tänka efter så mycket, det ska vara enkelt och nästan intuitivt att göra rätt val. Riktigt så är det ju dock inte alltid. Ibland nämns ”biffen, bilen och bostaden” som tre viktiga områden – det handlar alltså om att äta, resa och bo hållbart. När jag skulle skriva denna krönika funderade jag på hur lätt det är för oss i Måsen-området för att försöka ha en hållbar livsstil.

Att äta hållbart är ganska lätt. Vi har gott om lokala producenter av både bröd, kött, fisk och grönsaker. Bondens marknad finns på flera orter och matbutikerna erbjuder lokalproducerat och närodlat. Ibland är det såklart en kostnadsfråga vad man har råd att köpa ekologiskt eller närodlat, men möjligheten finns ändå. Ju fler som köper, desto lägre priser på sikt. Det handlar även om att inte köpa mer än man behöver och undvika att slänga överbliven mat. Det sägs att en tredjedel av hushållens mat åker i soporna, galet!

Vi är många som tågpendlar till större städer i närheten och utan att ge mig in i den politiska debatten om järnvägen tycker jag att tåg oftast är det bästa alternativet när man ska till exempelvis Stockholm. Då många bor lantligt är bil oundvikligt, men genom att välja bränslesnåla fordon eller alternativa drivmedel går det att sänka utsläppen. Däremot saknar jag biluthyrning och kanske en bilpool.

Att bo hållbart handlar om elanvändning, energieffektivitet, uppvärmning och hållbar konsumtion. Det blir lättare att göra rätt genom att välja förnybar el, energisnåla lampor och prylar eller köpa begagnat. Ibland sparar man dessutom pengar på kuppen! Och bidrar till att rädda världen litegrann, varje dag.

20160723_093331

Rabarberrecycling

Jag gillar att vara effektiv och ta tillvara på resurserna… hmm, det kanske märks varför jag gillar att jobba med miljö- och hållbarhet ;)?! Mitt rabarberland är ett utmärkt exempel där jag kan maxa uttaget!

Man ska tydligen undvika att skörda rabarber efter midsommar (halten av oxalsyra blir för hög, vilket inte ska vara så nyttigt) så nu har jag tömt nästan hela landet och passade på att recycla skörden så att jag kunde få ut två olika produkter av samma rabarber.

Rabarbersaft.
Rabarbersaft.

Först gjorde jag några fina flaskor med rabarbersaft enligt ett superenkelt recept (se nedan) där man häller kokande vatten över rabarbern, som sedan får stå ett par dagar innan den hettas upp och sötas med så mycket socker som man vill ha. Jag gillar att hälla den i fina glasflaskor och förvara i kylskåpet, men det går såklart också bra att frysa den i plastbunkar.

Rabarberchutney
Rabarberchutney.

När saften var silad och klar öste jag tillbaks (den något blekare) rabarbern i grytan och tillsatte ingefära, vitlök, honung m m och kokade en härlig rabarberchutney!

Mina rabarberrecept

Jag är ingen receptmänniska, så mängderna nedan är ungefärliga och jag brukar gå enligt principen ”man tager vad man haver”, även när det gäller hur mycket eller lite man tar i. Smaka dig fram!

Rabarbersaft
  • 2-3 liter rabarber skuren i bitar
  • 2-3 liter kokande vatten (så att det täcker rabarbern)
  • (man kan även lägga i 2-3 skivade citroner och kanske nån liter jordgubbar om man vill ha en lyxigare saft)
  • 30 g citronsyra (1 påse)
  • Socker efter smak, kanske 3-5 dl socker per färdig liter saft

Skär rabarbern i bitar och lägg (eventuellt tillsammans med citronen i skivor) i en stor kastrull (jag har en 3-literskastrull som jag fyller nästan ända upp till kanten, om jag har så mycket rabarber). Häll kokande vatten över rabarbern. Rör ner citronsyran som först lösts upp i en kopp vatten vid sidan av. Låt stå 1-2 dygn i rumstemperatur, rör om då och då. Sila av saften (och behåll rabarbern!). Koka upp saften i en stor gryta. Tillsätt sockret och rör om tills det löst sig. Smaka av saften så att den är lagom söt (jag gillar ganska syrlig saft, då blir det mindre mängd socker). Häll upp på rena glasflaskor som först hettats upp, exempelvis i en gryta med kokande vatten, eller i ugnen på ca 100 grader.

Rabarberchutney
  • 1 kg rabarber (efter att ha silat av saften ovan)
  • 2 gula lökar
  • 2 vitlöksklyftor
  • 1 röd chilifrukt
  • 1,5 dl honung
  • 1/2-1 pressad lime
  • msk rödvinsvinäger
  • 1 skvätt sherryvinäger (om man vill och har)
  • 2 tsk salt
  • 2 msk färskriven ingefära

Skala och hacka lök och vitlök. Skölj, kärna ur och finhacka chilin.
Lägg lök, vitlök och chili tillsammans med rabarbern i grytan. Tillsätt honung, vinäger, limesaft och salt. Sjud på svag värme ca 20 min tills chutneyn tjocknat något, rör emellanåt så att det inte fastnar i botten. Smaka av med ingefära så att det blir gott och lagom starkt. Häll upp på burkar (även här upphettade som i saftreceptet) och förvara chutneyn i kylskåp. Gott till stekt eller grillat kött, kyckling eller halloumi.

Hållbar livsstil under en Holistic camp

Jag är nyss hemkommen från tre dagars Holistic Camp uppe i vackra Järvsö – full av intryck, inspiration och härliga minnen av några fantastiska dagar för både kropp och själ. Yoga, löpning, vandring och kajakpaddling på älven stod på programmet. Därutöver blev det även trivsamma måltider, promenader och härliga samtal med nya och gamla vänner. Alldeles underbart!

Kvällspaddling på Ljusnan. Foto: Helena Wildros.
Kvällspaddling på Ljusnan. Foto: Helena Wildros.

Vad har det här med hållbarhet att göra, kanske du tänker nu. Vill hon bara berätta vad hon har gjort på semestern?! Nej, det har väldigt mycket med hållbarhet att göra – i alla fall när man talar om vad en hållbar livsstil är.

Både att ta hand om sig själv (det är ju den yttersta hållbarheten, att man håller i längden) och att få energi och återhämtning i naturen, som vi fick både genom att springa, paddla och bada i den. Som en vän sagt en gång: ”man känner livet i sig” när man upplever sådant som att bada i en uppfriskande älv eller svettas springande uppför en brant backe.

Vegetarisk middag. Foto: Helena Wildros
Vegetarisk middag. Foto: Helena Wildros

Maten som serverades var sagolikt god, vegetarisk och till stor del lokalproducerad. Tomaterna vi fick smakade sol och samtalet kring bordet kom att handla om skillnaden mellan ekologisk och ”vanlig” mat. Vi enades om att när det gäller just mat så är det inte svårt att övertyga även en ”icke-miljövän” om att välja ekologiskt – om så bara för den goda smaken och höga kvalitetens skull…

Så visst hade detta ”holistiska läger” tydliga inslag av hållbarhet, vilket egentligen hörs av bara namnet. Holistiskt. Helhet. Att se till helheten – både kroppen och hälsan, själen och samvaron, omgivningen och naturen. Det var i alla fall väldigt härligt att få leva holistiskt under ett par dagar. Hållbart är härligt, helt enkelt!